En simtur i oturen

Jag finner det mycket lustigt att jag med samma nostalgiska känsla i kroppen ser mig själv sittandes i sängen där jag för några veckor sedan försvann i min melankoliska låtsats värld och simmade runt med textrader ur ?Blood on the tracks?. Simmar runt nu också, på samma nostalgiska sätt men den här gången är det med textrader signerade bandet ?Beach House?.

Det är något jag vill att ni ska förstå eller, jag vet inte, försök förstå bara. Jag försöker förstå bara. Försöker förstå bara varför allt som ibland är så lättsamt och glatt ibland bara ger ett sken av falska, salta fiskar.

Jag är en falsk, salt fisk ibland.

Rymde från Tv-världen och drog mig tillbaka för att bara få vara. Rymde från den här hypade cyber-världen för att bara få andas ut ett tag. Finner mitt leende inlåst i skåpet i skolan, orkade inte ta med det hem. Men om någon skulle se mig nu... falska, salta fiskar.

Försök förstå bara

Kommentarer
Postat av: cissi

mysig blogg jesper, det måste jag erkänna.
du har många sidor.

:*

2008-04-16 @ 22:49:18
URL: http://jeremiahdixon.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0