noper

En blomma tar sin form två decimeter från min säng. Den starka ljusgula färgen som så länge, eller kanske inte så länge, lyst upp rummet och min vardag börjar få nyanser av gult och den så starka färgen är inte längre vad den varit.
Har aldrig klarat av att hålla saker vid liv, i alla fall inte blommor.

Hade en kaktus en gång och den höll sig fan i 6 år (behövde inte vattna!)

Det jag vill säga, komma till, är att allt som kommer in på mitt rum dör. Kärlek, smärta, ondska, själar, orättvisa, fint, fult, vackert, skönhet, saker...

... och blommor förstås.

Till och med kaktusen dog (va fan!), ens inte det kan jag hålla levande. Antar att det är det svåra, att hålla saker vid liv. Förlåt, lyssnar på skivan Blood on the tracks, blir lite sentimental.
För övrigt sa du att du gillade den här låten. Försöker hitta dig där, mitt i någonstans. Någonstans där du är försöker jag förstå.

Att hålla saker och ting levande, måste nog börja vattna mer. Det är det som är tricket va, att vattna?
Men jag vattnar ni behöver inte oroa er så länge det inte handlar om blommor förstås!

Till levande blommor, stay alive!